Sommarlov

Nu är det sommarlov! I och med det har det första året i Seinäjoki på fysioterapilinjen reden gått. Som vanligt har det gått fort och jag kan inte säga att jag hunnit få leda av skolan. Dock blev denna sista vecka full med dagar som gick på minutschema, så det blir skönt att inte behöva gå så mycket på klocka några månader framåt. Även att ha tid för lite vad som helst värdesätter jag högt under loven. Det känns även bra att jag klarat av kombinationen av studier och idrott så bra som jag gjort detta år. Endast en gång har jag känt riktig stress på grund av skolan, vilket dessutom var i samband med tävlingshelger och som resulterade i förkylning. Då bestämde jag mig för att ”aldrig mer låter jag mig stressas så över skolan”, och det har jag hållit, vilket jag är rätt stolt över kan jag medge.

Igår sprang jag Korsholmsstafetten, för IF Femman skidors blandlag (damer och herrar). Starten gick i Solf och målet var i Norra Vallgrund. Stafetten bestod utav åtta sträckor, allt från 4 till 10 km. Själv skulle jag springa den 6,5 km långa sträckan Kvevlax-Koskö, men det blev plötsliga ändringar kan man lugnt säga. Då förste man gjort sitt och kom till växling fanns inte den andra lagkamraten att växla till. Vi stod som stora frågetecken en stund innan min pappa, såklart, säger ”Men Jennifer kan springa!”. Inte desto mer med det, utan så snabbt som möjligt slet jag av mig överdragsbyxor och -jacka, knöt skorna och ryckte till mig en nummerlapp, som jag nålade fast på bröstet i farten, och så satte jag iväg. Noll uppvärmning, men som tur med tävlingskläder och -skor på. De första kilometrarna höll jag tillbaka något så att kroppen inte skulle gå på en rejäl chock, och det kändes förvånansvärt bra. Tyvärr fick jag ändå betala för att inte ha hunnit göra någon uppvärmning med form av ordentliga stickningar i sidan efter fyra avverkade kilometer och som varade ända in till mål. Loppet blev med andra ord inget vidare, och ingen tuff maxträning som jag önskat. Hur som helst blev tiden 34 min (inte 40 min, som jag råkat skriva först…) på 8,4 km, så helt bra med tanke på hur sakta jag hamnade att springa. Han som skulle ha sprungit andra sträckan med rätta sprang min sträcka, laget tog sig i mål och det var som vanligt en kul stafett, vilket var huvudsaken. Därtill var både min bror och pappa med och tävlade, för Hankmo IF, och mamma följde med som supporter, så det var även en trevlig ”familjedag” med andra ord. I år var det även en tävling i utklädsel, vilket skulle gå i ”Finland 100 år -tema”, och den vann vi tack vare fina, gamla skiddräkter.

Dagen avslutade med god mat på Arken, dock allt för hungrig och väl lång väntan att få maten till bordet…

Denna helg tillbringar jag i min ensamhet i Seinäjoki och åker hemåt först på tisdag efter avklarat mattest i Kuortane.

20170526_195329

Så fint i naturen när allting grönskar, bara att njuta och ta in energi så mycket man hinner!

Trevlig helg!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Create a website or blog at WordPress.com

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: