Trögföre

Det har en längre tid känts bra i kroppen och träningen har flutit på. Det har blivit ett flertal läger i jämn takt, rätt nära inpå varandra. Både på lägren och hemma har jag ofta tränat två gånger om dagen. Detta låter ju helt normalt och som mer eller mindre en självklarhet för elitidrottare under träningssäsongen. Dock hamnar jag att vara väldigt vaksam med hur kroppen reagerar, för antalet läger och träningstimmar, samt träningsintensiteten är klart högre än förra året när jag var övertränad. Jag märker att återhämtningen ännu inte är helt 100 och tillräckligt med sömn är såå viktigt för att jag ska orka träna bra.

Denna vecka har varit en lite tyngre vecka. Kroppen har inte känts speciellt pigg och rörelsemönstret under träningarna har varit sakta och segt. På lördag är det tänkt att jag ska delta i Botniacyklingen, helt för skojs skull, och nästa veckas tisdag åker jag iväg på FSS-läger ända upp till Muonio. Det är väldigt viktigt att man är utvilad när man åker iväg på läger, för lägerveckan innehåller alltid extra mycket tuffa träningar och/eller extra många träningstimmar. Så för att kunna genomföra samtliga träningar så bra som möjligt och ändå inte vara allt för slutkörd efter lägret så att man blir sjuk måste man komma rätt utvilad till ett läger. Med andra ord bör jag nu se till att få kroppen med på noterna igen innan jag drar till Muonio.

hdrhdr

Under förra året satsade jag även på mental träning med hjälp av min mentala tränare, Christoph Treier. Efter tävlingssäsongen blev det en paus, och pausen har bara fortsatt. Men jag märker att än om jag kände mig väldigt psykiskt stark efter ett års mental träning så finns det ännu orsak att fortsätta även med den typen av träning. Som exempel så blir det lätt att man jämför sig med andra under träningslägren, vilket kan bli rätt påfrestade mentalt om man känner att man ligger efter. Även känslan att man inte går framåt så mycket som man vill, inte får skidtekniken att sitta eller att kroppen bara inte funkar osv., är alla psykiska utmaningar. Och så är det ju även allt annat i livet runtom som påverkar ens sinnesstämning. Den senaste tiden tycker jag mig ha märkt ett något försämrat humör hos mig själv. Jag är inte lika glad och avslappnad som jag kunnat vara, och så vill jag ju inte ha det. Så nu ska jag verkligen ta tag i den mentala träningen igen och få fokus på rätt saker och det positiva i livet.

Jag har passat på att göra flera träningar med pappa de senaste dagarna, när vi båda varit lediga och hemma. Även min mor har hängt med på något pass, jag har stått på rullskidorna och hon har färdats på cykeln. Enligt mig är en gemensam träningsrunda ett av de trevligaste sätten att umgås. När jag och pappa är ute blir det mycket prat om idrott, men även allt möjligt annat, och tekniktips. Han sporrar även bra på de hårdare passen, antingen stående bredvid vägen/banan, eller genom att göra dragen med mig. Alltid har vi det trevligt och jag tror att vi båda värdesätter våra gemensamma länkar väldigt mycket.

Imorgon tar jag båten ut till villan med ett gäng tjejkompisar. Det blir utan tvekan en fin dag!

IMG_20170725_140116.jpg

Fortsatt trevlig vecka till er alla! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Create a website or blog at WordPress.com

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: