Nu blir det träning på allvar

Dagarna går och det soliga vädret består. Kallt har det varit, med isande sibiriska vindar, men det har inte gjort något. Nu ser det ändå ut att bli lite mildare grader åter, vilket kommer riktigt i rättan tid för min del. Nu ska det nämligen börja tränas på allvar igen, för en kort tid. Jag ska ha en liten träningsperiod så där mitt i tävlingssäsongen för att kunna toppa formen till säsongens sista tävlingar. Äntligen får jag köra maxstyrka och två pass om dagen, nice! Detta ska njuta av!

dav

Senaste helg tävlade jag både lördag och söndag. I Karleby var jag enda dam som ställde sig på linjen. På grund av kylan hade många av de anmälda valt att stå över tävlingen. På morgonen var det hela 27 grader på tävlingsplatsen, och det slutade med att startskottet gick två timmar senare än tänkt. Ett bra beslut, för det var ändå ca 15 grader och helt tillräckligt kallt för att dra på sig ”spandexdräkten” och skida maxfart. Eftersom jag ändå var ensam valde jag att inte skida för fullt för att spara på lungor och luftrör. Skidningen kändes i alla fall väldigt bra och det lockade minst sagt att ösa på för fullt. Riktigt i slutet av loppet ökade jag farten och körde så hårt jag kunde, men kropp och muskler kändes stela. En vinst och bra träning blev hur som helst slutresultatet för dagen.

IMG-20180224-WA0002Kronans nationella (Patrik Sundqvist)Foto: Patrik Sundqvist

I söndagens tävling fick jag motstånd, om än vi inte var många till antalet (endast fyra damer). Nu fick jag äntligen köra max, men förstås strejkade kroppen riktigt enormt denna dag. Det kändes tungt och stumt hela dagen och det splattrade inte till så värst i gumman under loppet. Jag trögade mig i mål och slutade på en andra plats med dryga 20 sek upp till dagens vinnare. Måndagens ortostatiska puls (som jag regelbundet mäter) pratade klarspråk: VILA. Det kändes också som en förkylning eventuellt var på gång. Två vilodagar senare känns nu kroppen tipptopp igen.

OS har lidit till sin ände för denna gång, vilket lämnat ett tomrum. Ska man sitta med skolarbete hela dagarna nu? Som tur får jag ju som sagt träna mera nu, så dygnets timmar kommer nog att ryka förrän jag vet ordet av. Och vilket avslut på mästerskapen det blev! Iivo guld och Krista silver, helt grymma insatser. För att inte tala om den heeelt otroliga och näst intill omänskliga Marit Björgen. Vilken kvinna, och vilken idrottare – en stor inspirationskälla minst sagt.

När jag inte tränat har jag arbetat undan en del skolarbete. Och tydligen tyckte jag det var så roligt att jag raderade en hel massa då jag började vara färdig med en del, så det har jag fått försöka återskapa, kul. Även mitt slutarbete har lagts under bearbetning. Ämnet ska vara valt redan i vår och det verkliga arbetet börjar på hösten. Känns som det kom snabbt emot, men det kommer antagligen vara ännu snabbare gjort… (eller så inte, vi får se).

sdr

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Create a website or blog at WordPress.com

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: