Första FSS-lägret för året done

Med avklarat läger konstaterar jag snabbt att man inte ska ta ut för mycket i förväg. Då jag innan lägret läste lägerprogrammet började jag se lite för mycket framför mig och skapade mig en felaktig bild av upplägget. Som jag skrev tyckte jag att det verkade allt för intensivt och misstänkte att återhämtningen skulle bli lidande. Det var dock flera av träningarna som jag uppfattat som betydligt mer påfrestande än de sist och slutligen var. Så jag ber så mycket om ursäkt för min klumpiga utsago tidigare.

Jag vill ändå påminna om hur viktigt det är med en god balans i träningen. Jag tycker att det många gånger läggs allt för mycket betoning på att man ska våga träna hårt och mycket. Kvalité är ändå viktigare än kvantitet, man blir inte bäst i världen bara genom att träna så mycket man någonsin hinner och så hårt man bara orkar. Förutom kvalité krävs även långsiktigt arbete, de lugna passen ska man våga göra tillräckligt lugnt och man ska våga vila tillräckligt mellan träningarna! Om man inte hinner återhämta sig tillräckligt mellan de hårda passen orkar man inte köra dem på rätt nivå och på teknikpassen orkar man inte hålla ihop tekniken.

Lägret var alltså riktigt bra. Vi fick träna oss trötta, träningarna var riktigt givande med hela tre tränare som coachade oss och så hade vi roligt ihop. Och oj så jag älskar att träna!! Nu då jag fick träna lite mer och hårdare än på länge samt i gott sällskap väcktes den där extra gnistan och glädjen i att träna. Att inte behöva hålla tillbaka utan bara få träna, träna, träna är såååå härligt. Jag inser än en gång att det inte alls är konstigt att jag varit övertränad. Skulle jag inte ha Kalle som håller i tyglarna så skulle jag nog farligt lätt kunna upprepa historien med överträning. Det blev både fartpass och teknikträning längs rullskidsbanan i Vörå, och bättre träningsplats kan man ju inte önska sig. Att kunna träna alla växlar och skida i sådan terräng som skidspåren går i på vintern är helt super. Bland annat hade vi cirkelträning med parövningar, vilket innebar en del skratt samt härligt trötta muskler. Min partner blev Matias Strandvall, en av tränarna på lägret, och mellan oss är det en viss skillnad i vikt och längd. Armhävningar med ena liggande på rygg och partnern ovanpå, så att man håller varandra i händerna och sen kör man turvis en armhävning medan den andra håller emot, blev något spännande. Jag föreslog att vi skulle lägga något skydd över mitt ansikte då jag skulle lägga mig på rygg och hålla upp Matu för att undvika spräckta näsor. Men det gick bra och blev en rolig, utmanande övning. På rullskidor körde vi även spurter i par parstakande och sån träning är ju bara så kul och träningsläger är ett helt perfekt tillfälle att göra det på då det finns folk att spurta mot.

sdr

På lägerschemat fanns även två lägertävlingar, vilka utgjorde första respektive sista passet för lägret. På torsdagen var det 11 km klassiskt. Och träningstävlingen gick för egen del helt katastrofalt dåligt. Jag var utvilad, så det var inte där skon klämde. Det verkar vara något som inte stämmer i kroppen, för alltid då jag ska pressa vid och över anaeroba gränsen (max eller strax under) så säger motorn ifrån. Nytt för denna gång var att jag muskulärt blev helt slut nästan på en gång, det var inte bara att en växel fattades som i de flesta fall. Det fanns absolut nada krut i kroppen, musten bara rann ut på en gång och muskulärt orkade helt enkelt inte skida hårdare. Såklart mycket enerverande och även förbryllande. Jag känner mig i så pass bra skick annars så att det inte alls funkar att köra på de högsta växlarna känns mycket märkligt. Är det kosten, järnvärdena, astmamedicinen, typen av träning eller något helt annat som är på tok? Det gör jag bäst i att reda ut så snabbt som möjligt. Jag hade redan tidigare tänkt boka en tid till idrottsläkaren Harri Hakkarainen, som jag besökt flera gånger tidigare i samband med min överträning. Han är absolut den bästa idrottsläkaren jag känner till, men tråkigt nog är han på sjukledigt, vilket jag förstått att kan dra ut till och med två år om det vill sig så illa. Så då är frågan vem man då ska vända sig till, har ni någon duktig idrottsläkare ni skulle rekommendera så hör gärna av er!

Söndagens lägertävling skippade jag efter att ha diskuterat torsdagens lopp med min tränare. Vi kom fram till att det inte skulle vara till någon större nytta att göra en till träningstävling som troligen skulle ha slutat så som de tidigare, alltså bara blivit en dålig och deppande träning. Dessutom hade jag hunnit dra på mig ett nytt litet bekymmer, hah. Nu har jag båda de övre lemmarna i oskick i och med att jag fått sjukt i den vänstra handen på utsidan tummen nu också. Det sista passet blev skate med en stav för att spara på handen. Jag har hunnit dras med samma besvär tidigare och det kommer av att stavremmen trycker på och ger sig till känna efter mycket rullskidande. Att använda stavar med lite olika remmar så att belastningen på händerna varierar lite kan vara en god idé. I detta fall har besväret nog ändå uppstått av att remmarna på de klassiska rullskidsstavarna är snäppet för stora och lösa, vilket ökat belastningen på händerna. Här ser man hur viktigt det är med bra utrustning då man använder den mycket.

IMG-20180702-WA0003

Efter riktigt varma dagar i Vörå hade vi även varmt i hotellrummen. Jag bodde med Julia Häger och vi lät balkongdörren stå på vid gavel hela dagen och en stor del av natten för att få det lite svalare i rummet för att kunna sova. Men vädringen medförde en annan faktor som störde sömnen, nämligen flugor. Det var mycket flugor som hittade in och att sova då de flyger över ansiktet samt kryper över ansikte och kropp är ju helt omöjligt. Efter två rätt sömnlösa nätter hade vi till sista natten kommit fram till lösningen på problemet. Jag drog påslakanet (täcket borttaget) över hela mig, även över ansiktet och då fick jag sova i fred.

Under lägret var tankningen av energi på topp. Att få äta maten som serveras på Elsas kök på Norrvalla har varit ren och skär lyx. Riktigt god mat har vi fått varje dag och jag kan knappt förstå att gymnasieeleverna i Vörå får sådan mat till skollunch!

Till sist vill jag ännu glatt och stolt meddela att jag ingått två nya samarbeten. Jag kör numera min styrketräning vid Gym 8 Kvevlax. Gymmet hör inte till de största, men är ändå mycket välutrustat. De har all utrustning jag önskar finna i ett gym och mer där till. Det finns till och med en SkiErg och dessutom har de byggt en liten hinderbana (se bilden nedan samt mitt Instagram-konto). Jag kan varmt rekommendera gymmet till alla. Det andra samarbetet har jag ingått med massören Johan Lundberg på Lundbergs Massage. Massagemottagningen finns i samma lokal som 8 Gym, vilket såklart gör det väldigt smidigt för mig. För en hårt tränande idrottare är ju massage mycket viktigt, men det har ändå många gånger lämnat lite på slarv för egen del. Nu ska kroppen allt fås i skick på samtliga delområden.

cofcofcofimg_20180813_121258.jpg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Create a website or blog at WordPress.com

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: